Min visumansökan gick smidigt trots det fruktansvärt osmidiga systemet för oss som bor 110 mil ifrån Stockholm. Förra torsdagen skulle jag ha min visumintervju på Amerikanska ambassaden klockan 10.30. Jag beställde Taxi och det visade sig att chauffören var från USA. Han pratade om hans uppväxt och vad han tyckte jag skulle göra i USA.
När jag kom fram till ambassaden var kön utanför grindarna kanske 100 meter lång. Att ställa sig sist i den kändes inte jätteroligt och dessutom var det typ 35 grader varmt. I kön träffade jag en kille från Göteborg som skulle studera på college och spela fotboll.
Det tog ungefär en och en halv timme innan jag fick komma in i det första huset där säkerhetsgenomgången fanns. Det var typ som på en flygplats. De röntgade sakerna, man fick gå igenom en metalldetektor och mobiltelefon och andra elprylar var tvungen att lämnas in. När de var säkra på att jag inte var livsfarlig så fick jag slutligen gå in i själva ambassadbyggnaden. Där fick man ta en nummerlapp och sedan sitta i 45 minuter innan man fick lämna sina papper. Sedan sitta i 1 timme innan de ropade upp ens namn och man fick gå till ett annat fönster där själva "intervjun" skulle vara. Mannen som satt där frågade vars jag bodde och sedan vars jag skulle innan han började prata hockey och fotboll med mig. Sedan sa han att visumet skulle komma inom några dagar och önskade mig en trevlig dag. Hela "intervjun" kändes lite onödig men han var ju trevlig i alla fall.
Senare på kvällen hade vi utbytesträff med andra studenter från Explorius. Först hade vi picknick i Humlegården, sedan gick vi på ett café innan vi gick till stadshuset. Jättehärligt gäng som jag hoppas kommer kunna ha kontakt med under året.
Helt sjukt att det bara är 18 dagar kvar. Känns som man nyss man satt och var nervös på intagningsintervjun.
Amerikanska ambassaden
Exploriusträff

Hej Jonathan!
SvaraRaderaRoligt att du har en blogg så att vi blir lite uppdaterad om vad du pysslar med ;) Hoppas du får det bra på din resa, ta hand om dig. Massor av kramar / Karin L